Till minne av dej..

 
 
Älskade mamma..
 
Ett år har gått, ett år av otrolig saknad, ett år utan dej.. 
Inte en dag har passerat utan att jag har tänkt på dej, inte en dag utan saknad.
 
Hur kan dagarna ha gått så fort? Hur har jag orkat?
 
Ett år utan din röst, din värme, din kärlek, din vänskap..
 
Alla dina sms finns kvar, jag läser dem ibland på kvällarna. Då känns du nära men ändå så långt bort.
Det känns fint att läsa, fast det gör ont.
Det kommer aldrig komma något mer sms från dej. Aldrig mer kommer du att ringa.. 
 
Jag blir för ledsen, det är för jobbigt att tänka på det.
Det gör för ont i hjärtat..
 
Vet du att varje gång jag tar på mej en av dina tröjor så nosar och slickar Lisa på dem..
Varje gång en liknande volvo rullar förbi reagerar hon..
När någon med permobil glider förbi ser jag att hon tittar lite speciellt..
 
Varje gång jag tittar på Lisa ser jag dej..
Hon påminner mej om dej varje dag..
 


 
Jag saknar dej så mycket och jag skulle göra allt för att få ha dej nära igen, få krama om dej, få prata med dej.. få känna din värme..
 
 
 
 
Mamma, jag älskar dej..
 
 

Att något så dåligt kan kännas så bra...

 
 
Den 13 april skulle du, älskade pappa fyllt 60 år..
Jag kan inte riktigt förstå att vi aldrig kommer att träffas igen.
 
Jag känner lukten av cigarettrök och kall vinter, jag ser dej framför mej. 
Det luktar gott. Det doftar du..
 
Att något så dåligt kan kännas så bra.
 

Du hade nog varit hos oss nu. Du hade tagit några fina åk i backarna. Du hade mått bra..
Du hade kännt dej stolt, en stolt och glad morfar. 
 
Jag saknar dej..
 
 

k i k a n

Snäll, stark, rolig, trygg, skön, speciell skidåkande konstnär med en fin personlighet och en önskan om ett fortsatt roligt, givande, innehållsrikt och spännande liv… fullt av kärlek, utmaningar och överraskningar!!

RSS 2.0