När vänder vindarna..?

 


 

 

Trycket över bröstet känns för tungt och tomheten jag känner inom mej skrämmer mej..
Så många frågor utan svar.. 
Kommer det någonsin att släppa, kommer det att gå utan dej..
Varför finns du inte kvar..

Jag önskar jag kunde trösta och säga att allt blir bra igen..
Göra så att ingen behöver lida..
Önskar jag kunde hjälpa, finna rätta svaren..
Du fattas vid vår sida..

Du har gett mej så mycket, ett stöd genom livet..
Du gjorde allt..
Ändå känner jag en skuld, jag kanske tog det för givet..
Du saknas överallt..

Du har lärt mej så mycket, allt vad du kan..
Du sa aldrig nej..
Du hjälpte mig, allt vad du hann..
Du fanns alltid där för att stötta mej..

Så mycket tid du tillbringade i din bil..
Bara för att vid min sida finnas..
Många tusen mil..
Det kommer jag för alltid att minnas.

Tack pappa för alla fina stunder du givit..
Jag minns dej för den du va..
Du gjorde mej till den kikan jag blivit..
Du finns i mina tankar var eviga dag..

Alper som tonar upp sej..
Vilken känsla, känna vindens fart..
Jag delade det med dej..
Lyckorus, helt enkelt underbart..

Jag såg ett lugn, ett sätt att varva ner..
Kan det vara så lätt..
Att önskan om att vara i nuet lite mer..
Kan göra livet lite mer rätt..

Du gav mej din tid, och det bästa av allt..
Skidglädjens frihet..
Tack pappa tusenfallt..

Du sa att vi ej skulle bråka..
Jag tog din hand, och förlåt jag sa..
Visste du då att du ifrån oss skulle åka..
Eller fanns det ett hopp om att allt skulle bli bra..

Du gjorde allt, du kämpade så hårt..
Allt för att vi det bästa skulle få..
Jag insåg inte, det måste varit svårt..
Nu blev det den vägen ödet valde att gå..


Sista dagen minns jag som igår..
Vi fanns vid din sida..
Från min kind föll en evighetstår..
Du somnade in, behövde ej mer lida..

Livet stannade till..
Det stängdes en dörr..
Allt stod helt still..
Vi insåg att inget någonsin kommer att bli som förr..

Kände mej så hjälplös, va kunde jag göra..
Smekte din kind..
Viskade Jag älskar dej i ditt öra..

Kommer på mej själv att efter dej leta..
Förhoppning om att du är där..
Egentligen vill jag ju bara veta..
Att du har det bra vart du än är..

Vi måste leva vidare, vi kommer att orka..
Tiden läker alla sår..
Våra tårar kommer så småningom att torka..
Det blir ljusare, lättare och framtiden är vår..

När jag kommer hem finns du ej längre där..
Men en sak är säker du kommer alltid att finnas här..

För dom som älskar finns det alltid en morgondag.. du kommer alltid att vara en del av min..
Tack älskade pappa, vi ses...

 

 

 

 






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

k i k a n

Snäll, stark, rolig, trygg, skön, speciell skidåkande konstnär med en fin personlighet och en önskan om ett fortsatt roligt, givande, innehållsrikt och spännande liv… fullt av kärlek, utmaningar och överraskningar!!

RSS 2.0