Den dagen- den sorgen..
Igår för ett år sedan satt jag hemma på Paradvägen, i mörkret, framför datorn och läste.
Det jag läste och såg kändes inte bra, det kändes hemskt och jag fick så ont i bröstet..
Idag för ett år sedan, besannades det, det som jag hade känt så länge, det som jag hade läst om, det som jag hade hört om, det som jag aldrig någonsin vågade tänka..
Det stod klart för mej.. det sades rätt ut, -det var bukspottkörtelcancer.
Jag blev arg, förbannad, ledsen, så uppgiven, matt..
Det var en dom, en mening och jag visste redan resten och slutet av den meningen.
Alla förstod, men ingen ville säga något, jag tror vi alla visste hur det skulle bli, jag tror att vi alla va rädda för att tänka tanken.
Det kändes som ett svek att ens tänka tanken.
Så fort jag tänkte gjorde det för ont.
Kämpa!
Det måste man ju, vi måste våga tro, vi måste kämpa och hoppas!
Men när det innersta redan vet den hemska sanningen hur ska man då kunna se varandra i ögonen och våga hoppas?
Jag hoppades så innerligt att det bara var en dröm, att jag skulle vakna upp ur mardrömmen..
Men dagarna gick och allt stod som stilla.
Jag promenerade runt i skogen och tänkte, tänkte på vad jag skulle säga på din begravningen.
Hur kan man tänka på det då?
Samvetet gjorde ont, sorgen gjorde ont, smärtan gjorde ont, mina tankar gjorde ont.
Ja, det var inte mycket som inte gjorde ont!
Hur ska man tänka klart, hur ska man reagera, hur ska man vara?
Ett år har gått sedan det beskedet, då, den värsta dagen i mitt liv. Det kom många tunga dagar efter den..
Jag saknar dej och tänder ett ljus för dej..
Jag tänder många ljus varje dag, och jag tänker på dej!
Vad är det som lockar...
Att man flyttar hit för fjällen, snön och skidåkningens skull är inte så svårt att förstå...
Det är ju därför vi flyttade hit:)
Det finns dom som flyttar hit för sommaren. Åres fantastiska utbud av alla härliga aktiviteter.
Downhillcyklingen, vandringen, fisket, naturen, paddlingen...
Men det finns även dom som flyttar hit för den fantastiska hösten..
och nu förstår jag DOM verkligen!!!
En dag som denna slår många dagar.. Det blir inte mycket vackrare..
Helt vindstilla, solens strålar och den friska luften..
En vy som brer ut sej i det oändliga..
Fjällen som sträcker ut sej..
Åreskutans topp, kabinen som tar sej upp till toppen..
Ja, det är svårt att inte tycka om detta!!
Det känns ganska enkelt att andas och det känns väldigt lätt för stunden..
Det blir bara vackrare och vackrare, det är bara en tidsfråga tills de första små vita snöflingorna faller ner och lyser upp tillvaron..
Det ser vi fram emot:)
Fortsätt att andas......
Det är ju därför vi flyttade hit:)
Det finns dom som flyttar hit för sommaren. Åres fantastiska utbud av alla härliga aktiviteter.
Downhillcyklingen, vandringen, fisket, naturen, paddlingen...
Men det finns även dom som flyttar hit för den fantastiska hösten..
och nu förstår jag DOM verkligen!!!
En dag som denna slår många dagar.. Det blir inte mycket vackrare..
Helt vindstilla, solens strålar och den friska luften..
En vy som brer ut sej i det oändliga..
Fjällen som sträcker ut sej..
Åreskutans topp, kabinen som tar sej upp till toppen..
Ja, det är svårt att inte tycka om detta!!
Det känns ganska enkelt att andas och det känns väldigt lätt för stunden..
Det blir bara vackrare och vackrare, det är bara en tidsfråga tills de första små vita snöflingorna faller ner och lyser upp tillvaron..
Det ser vi fram emot:)
Fortsätt att andas......
Nygräddad kardemummabulle på grädda..
Två koppar kaffe fick det bli..
Kände mej lite berusad efteråt, har visst inte druckit kaffe på ett tag. Men nu smakade det mums.
Den där bullen är såå stor och såå god!
Plöjde igenom ÖP och en hel del andra tidningar. Skönt att liksom sitta någon annanstans än i soffan därhemma.
Blir ju lite stillasittandes nu med mitt knasknä.
Efter den där bullen fick det bli lite biffning på gymmet. Va ganska ensam på gymmet en lördagseftermiddag som denna.
När jag körde hem var det lite tungt att ratta, så då kändes mitt bröst och tricepspass helt okej:)
Blir lite lugnt häng på Tott senare ikväll.. efter lite Winnerbäck på tv:n såklart!
Annars funderar jag mest på framtiden..
Kände mej lite berusad efteråt, har visst inte druckit kaffe på ett tag. Men nu smakade det mums.
Den där bullen är såå stor och såå god!
Plöjde igenom ÖP och en hel del andra tidningar. Skönt att liksom sitta någon annanstans än i soffan därhemma.
Blir ju lite stillasittandes nu med mitt knasknä.
Efter den där bullen fick det bli lite biffning på gymmet. Va ganska ensam på gymmet en lördagseftermiddag som denna.
När jag körde hem var det lite tungt att ratta, så då kändes mitt bröst och tricepspass helt okej:)
Blir lite lugnt häng på Tott senare ikväll.. efter lite Winnerbäck på tv:n såklart!
Annars funderar jag mest på framtiden..
Vårkänslor mitt i det stundande höstrusket..
Tänker tillbaka på fantastiska dagar i ett meterdjupt snötäcke, på en härlig filt, liggandes uppe på skaren, med kaffetermosen bredvid, bikinin på, den stekande solen, den underbara utsikten, det mysiga sällskapet, den tysta omgivningen..
..en hand i min..
Just precis då känns allt tryggt, lugnt, fint och väldigt varmt om hjärtat!
Narkos eller skönhetssömn..
Dagen igår blev lång..
Lämnade in citronen på bilverkstaden, för att kitta upp den inför besiktningen nästa vecka.
Idag kom beskedet att den lilla spaken som måste bytas ut kostar en del. Blir ett 4000-5000:- kalas.
Men det känns som att blinkersen behövs...
Men det ÄR inga roliga pengar..
Lämnade in nyckeln och satt mej och väntade på tåget som skulle ta mej in till stan. Somnade ganska snabbt på tåget, så resan till Östersund kändes mindre lång.
Tog en taxi från station till Medicindirekt. Vilken kostade lika mycket som resan från Åre till Östersund med tåg och taxiresan hem, stan-Duved.
Jag togs emot av trevliga sköterskor, avskalad som jag var. Alla mina smycken var bortplockade, alla mina hål va tomma, nagellacket bortskrapat och sminket lämnade jag hemma.
Fick ett par fina plastpåsar på fötterna och en lika fin mössa.
Nål in, "nu kommer du börja bli lite sömnig snart".. sen sov jag! Läskigt det där ändå (nu var det också första gången jag fick narkos)
Vaknade upp ett par timmar efter, lite smått förvirrad och lite ledsen.
Finns ju alltid en liten inre oro.
Beskedet: Mitt korsband är 80% av, så några tappra "flärpar" håller ihop mitt främre korsband. Menisken hade en liten skada osv.
Skönt att veta, skönt att få sätta upp ett mål, skönt att nu äntligen få vetskapen.
Mindre skönt, eller faktiskt helt oskönt är ju att min säsong, min skidsäsong känns lite lååångt borta!!
Även fast det inte kommer att bli operation inom den närmsta framtiden så är det mycket som måste kännas bra.
Jag måste bli stark, det måste bli stabilt, det måste sluta göra ont..
Jag måste våga lita på att det håller. Jag måste hitta en motivation som gör att jag kommer att bli skitstark:)
Många frågetecken dyker upp och jag känner att modet tryter ibland.
Jag önskar mej flyt, lycka, glädje, tur, motivation och energi på min 30 årsdag!!!
Men jag vet att jag kan, jag har det i mej, jag är stark och jag vet att jag kommer att fixa det galant!!
Lämnade in citronen på bilverkstaden, för att kitta upp den inför besiktningen nästa vecka.
Idag kom beskedet att den lilla spaken som måste bytas ut kostar en del. Blir ett 4000-5000:- kalas.
Men det känns som att blinkersen behövs...
Men det ÄR inga roliga pengar..
Lämnade in nyckeln och satt mej och väntade på tåget som skulle ta mej in till stan. Somnade ganska snabbt på tåget, så resan till Östersund kändes mindre lång.
Tog en taxi från station till Medicindirekt. Vilken kostade lika mycket som resan från Åre till Östersund med tåg och taxiresan hem, stan-Duved.
Jag togs emot av trevliga sköterskor, avskalad som jag var. Alla mina smycken var bortplockade, alla mina hål va tomma, nagellacket bortskrapat och sminket lämnade jag hemma.
Fick ett par fina plastpåsar på fötterna och en lika fin mössa.
Nål in, "nu kommer du börja bli lite sömnig snart".. sen sov jag! Läskigt det där ändå (nu var det också första gången jag fick narkos)
Vaknade upp ett par timmar efter, lite smått förvirrad och lite ledsen.
Finns ju alltid en liten inre oro.
Beskedet: Mitt korsband är 80% av, så några tappra "flärpar" håller ihop mitt främre korsband. Menisken hade en liten skada osv.
Skönt att veta, skönt att få sätta upp ett mål, skönt att nu äntligen få vetskapen.
Mindre skönt, eller faktiskt helt oskönt är ju att min säsong, min skidsäsong känns lite lååångt borta!!
Även fast det inte kommer att bli operation inom den närmsta framtiden så är det mycket som måste kännas bra.
Jag måste bli stark, det måste bli stabilt, det måste sluta göra ont..
Jag måste våga lita på att det håller. Jag måste hitta en motivation som gör att jag kommer att bli skitstark:)
Många frågetecken dyker upp och jag känner att modet tryter ibland.
Jag önskar mej flyt, lycka, glädje, tur, motivation och energi på min 30 årsdag!!!
Men jag vet att jag kan, jag har det i mej, jag är stark och jag vet att jag kommer att fixa det galant!!
Ett steg i rätt riktning.. äntligen!
Första sommaren i Åre gick snabbt förbi..
Nu när regnet faller och blåser på tvären känns den dock långt borta!
Det är fint här, väldigt vackert..
Jag tror att jag verkligen trivs häruppe..
Har jag hittat hem?
Jag kände det på mej..
De ringde från medicin idag och imorgon ska det tittas in i knät och knypplas ihop.
Får väl se vad de små kamerorna hittar därinne i leden.
Äntligen händer det något, äntligen får jag veta och äntligen vågar jag kanske tro på skidåkning i vinter, jippiii!
Försöker bygga upp modet och mitt humör, försöker finna glädje och motivationen igen..
Jag gör vad jag kan..
Ladd och Lycka till, till mej!!
Efter bröllopsrus kom en tomhet..
En bild säger mer än tusen ord..
Bilden, den finns än så länge bara i våra minnen.
Det blev en väldigt fin bröllopshelg i ett fantastiskt vackert Åre. Ett Jämtland som börjat spraka av eldens alla färger.. En till dagens ära vindstilla, solig och knastrande dag. En spröd yta med ett allvar som bröts av glädjens tårar..
Jag tror att mina tårar inte ville ta slut eftersom jag helt enkelt behövde tåras.
Önskar att jag satt osminkad, så jag inte behövde hålla igen. ( men efter två timmars piffande så var det bara att ta fram näsduken och försöka fånga upp så många tårar som möjligt :)
Det var fint, en låt från ett hjärta till ett annat..
Ris kastades på ett lyckligt bröllopspar från ett par svettiga händer.
Jag kunde inte låta bli att tänka på dej, pappa!
Den dagen då jag kanske står där framme, som en vit brud.. då sitter du inte med de andra, då tittar du ner på mej..
Jag orkar inte riktigt tänka på hur ont det egentligen gör.. jag tror inte att jag orkar det! Det gör för ont..
Utan att det känns så går livet vidare..
Det är svårt att inse, det är svårt att förstå och jag blir förbannad när jag inser att jag inte kan påverka det..
Jag vill inte vara arg och jag är inte arg. Känner mej mest ledsen och slut i kroppen ibland..
Önskar fortfarande att jag kunde gå tillbaka, ställa tillbaka klockan, göra om allt..
Jag vet att det inte går men jag undrar om jag någonsin kommer att förstå?!
Jag tror inte att vi som människor är funtade att klara av smärta, men eftersom livet ändå går vidare utan att vi kanske vill det eller ej, så har vi inget val.
Hur mycket jag än gråter eller skriker inombords, så stannar det inte till..
Allt suddas ut men det finns ändå inristat därinne.
Jag inser varje dag att jag måste försöka ta till vara på det, på det bästa sätt som jag förmår för dagen.
Jag kan inte spela glad eller inte låta mej vara ledsen, men jag får inte heller få dåligt samvete över att jag mår bra och är lycklig.
Jag måste få gråta över saknaden, och känslan över att jag inte gjorde allt..
Jag måste få torka mina tårar och inse att jag gjorde allt vad jag kunde..
Jag är ändå bara jag i det stora hela, jag kan inte göra underverk, fast jag så innerligt hoppas att jag kunde.
Nu förstår jag hur liten jag egentligen är..
Vi vet alla att livet tar slut, ibland lite för fort, ibland oväntat, ibland alldeles för tidigt, ibland och oftast helt utan svar.
Jag försöker sätta svar på mina egna frågor för att på något vis kunna gå vidare, för att få ett avslut..
..eller för att få en ny början!
Lika mycket som att vi vet att liv tar slut, så vet vi att nya liv kommer till.
Det är fantastiskt, och det är något som gör livet mycket ljusare då allt känns mörkt..
Det är det jag tänker på när jag ligger ensam i min säng och inte kan somna..
När vänder vindarna..?
Trycket över bröstet känns för tungt och tomheten jag känner inom mej skrämmer mej..
Så många frågor utan svar..
Kommer det någonsin att släppa, kommer det att gå utan dej..
Varför finns du inte kvar..
Jag önskar jag kunde trösta och säga att allt blir bra igen..
Göra så att ingen behöver lida..
Önskar jag kunde hjälpa, finna rätta svaren..
Du fattas vid vår sida..
Du har gett mej så mycket, ett stöd genom livet..
Du gjorde allt..
Ändå känner jag en skuld, jag kanske tog det för givet..
Du saknas överallt..
Du har lärt mej så mycket, allt vad du kan..
Du sa aldrig nej..
Du hjälpte mig, allt vad du hann..
Du fanns alltid där för att stötta mej..
Så mycket tid du tillbringade i din bil..
Bara för att vid min sida finnas..
Många tusen mil..
Det kommer jag för alltid att minnas.
Tack pappa för alla fina stunder du givit..
Jag minns dej för den du va..
Du gjorde mej till den kikan jag blivit..
Du finns i mina tankar var eviga dag..
Alper som tonar upp sej..
Vilken känsla, känna vindens fart..
Jag delade det med dej..
Lyckorus, helt enkelt underbart..
Jag såg ett lugn, ett sätt att varva ner..
Kan det vara så lätt..
Att önskan om att vara i nuet lite mer..
Kan göra livet lite mer rätt..
Du gav mej din tid, och det bästa av allt..
Skidglädjens frihet..
Tack pappa tusenfallt..
Du sa att vi ej skulle bråka..
Jag tog din hand, och förlåt jag sa..
Visste du då att du ifrån oss skulle åka..
Eller fanns det ett hopp om att allt skulle bli bra..
Du gjorde allt, du kämpade så hårt..
Allt för att vi det bästa skulle få..
Jag insåg inte, det måste varit svårt..
Nu blev det den vägen ödet valde att gå..
Sista dagen minns jag som igår..
Vi fanns vid din sida..
Från min kind föll en evighetstår..
Du somnade in, behövde ej mer lida..
Livet stannade till..
Det stängdes en dörr..
Allt stod helt still..
Vi insåg att inget någonsin kommer att bli som förr..
Kände mej så hjälplös, va kunde jag göra..
Smekte din kind..
Viskade Jag älskar dej i ditt öra..
Kommer på mej själv att efter dej leta..
Förhoppning om att du är där..
Egentligen vill jag ju bara veta..
Att du har det bra vart du än är..
Vi måste leva vidare, vi kommer att orka..
Tiden läker alla sår..
Våra tårar kommer så småningom att torka..
Det blir ljusare, lättare och framtiden är vår..
När jag kommer hem finns du ej längre där..
Men en sak är säker du kommer alltid att finnas här..
För dom som älskar finns det alltid en morgondag.. du kommer alltid att vara en del av min..
Tack älskade pappa, vi ses...
Från sol till regn och skratt till tårar..
Det växlar från mörkt till ljust, från regn till sol, från skratt till tårar...
Det är höst och ibland känns det tungt och mörkt.
Idag har dagen varit ljus därute och solen sken fantastiskt härligt!
Lisa gör sej lika vacker som vanligt..
Idag har det varit söndag hela dagen och jag har haft schnauzer besök.
En liten hundtjej som kommit bort, eller egentligen inte. Hon visste precis vart hon hörde hemma, men vi visste inte riktigt.
Iallafall så lekte hon och jag sitt, ligg, rulla runt, leta och sök med mumsig grillkorv, i väntan på att någon husse eller matte skulle dyka upp.
En liten husse kom så småningom:)
Höstkransar och höstplanteringar gör det vackert..
Det är höst och mörkt och jag hoppas på att det ska ljusna snart..
Det får gärna fortsätta att vara höst, men jag vill att de jag älskar ska må bra!!
Naturlig skönhet..
Modell: Lisa
Fotograf: Kikan
Äppelkräm på Högstorpsäpplen med russin och några digestivekex med brieost på..
Vilket härligt mellanmål såhär en måndagseftermiddag:)
Svettig tokstädning i herrarnas duschrum, shopping på Willys, lövkrattning och höstgräsklippning, kycklinggryta med färsk riven ingefära, häng på Blocket, ja till lägenhet-jippi, skogspromenad med Lisa, lingonris och granrisplockning..
Min måndag i det lilla hela!!
Ikväll kommer mitt hjärta tillbaka:)
Så mycket bättre..
Ja, det känns som om världen vore så mycket bättre, ljusare, vackrare, rarare, finare och
snällare genom Di levas ögon!
Jag blir så glad, lycklig och kär...
Han är fantastisk och man vill bara ut i världen och leva...
En estetisk kosmisk verklighet med massor utav kärlek:)
Så vill jag ha det!
Helt enkelt se till att ha det lite roligt, inte ta livet alltför allvarligt..
Njuta lite mer, skita i vad andra tycker om dej, förstå att man faktiskt duger ganska så bra som man är!!
Gå sin egen väg och känna att det man gör är rätt för sig själv, för just det som jag vill göra!
Le och inse att vara rätt inte alltid betyder att man måste ha det senaste, se ut som alla andra eller verka vara så inne som det bara går..
Bara landa eller flyga ut i rymden och känna att det är nu det gäller, livet går inte i repris!!
Det finns så mycket att vara lycklig över..
Det finns mycket därute som är roligt, personer som inspirerar, små glädjeämnen, vackra ting, saker och människor som får dej att skratta och gråta..
Upplevelser som du aldrig glömmer, minnen som inristas i sten, härliga danser, skrattanfall...
Tänk på allt det där roliga som inte kostar någonting..
Rosa till alla...
Jag stöder Rosa Bandet, gör du?!
Det är lördag eftermiddag och ute skiner ingen sol men här inne hos mej luktar det nybakade muffins!
Chokladiga och en väldigt mumsig surprise i mitten:)
Nu blir det piff inför kvällen..
Det blir rosa ögonskugga och ett av mina rosa härligt goda läppjuck, smuuuzelvax, eller läppglans som det heter i folkmun;)
Mer ROSA åt folket..
Kram och mysig helg :)
Fredagsmys..
Hela Sverige sitter nu och mumsar fredagstacos..
Jag sitter och äter frukost!
Ja, eftersom jag försov mej imorse så hanns det inte med någon frukost, så den tar jag nu istället.
Igår kväll fick jag fruktansvärt ont i huvudet, så det gick inte göra något, förutom att gå och lägga sej.
Pallade inte ens med att tvätta av mej..
Så vid kl.19 låg jag i sängen, i ett mörkt runt med mascara på mina kinder.
Måste ha deckat tillslut, och antagligen glömde jag ställa mitt alarm (vilket aldrig händer)
Vaknade 07.20, brukar vara på jobbet 06.00..
Va riktigt skakis när jag vaknade, på med lite kläder och en banan i näven så var det bara att dra.
Så började den dagen..
Dagen fortsatte med telefonkö, funderingar, beslutsångest, samtal, huvudbry, beslutsamhet, meeer telefonkö, lååång telefonkö, stress, framkopplad och bortkopplad!!
Bortkopplad och förbannelse, mailskrivande och till och med faxskickande. (vilket kändes som stenåldern:)
Väntan och irritation..
Samtal på mobilen och det löste sej.. skönt!
Kunde slappna av och nu..har vi ju hela helgen på oss!
Nu ser jag ljuset och ser fram emot det som finns framöver!!
Nu är det fortfarande fredagsmys och jag har min rosa gosiga fleecetröja på mej.
Lyssnar på Ane brun, funderar på lite Idoltittande, och imorgon blir det TJEJFEST!!
Jag hoppas att bakterierna ska hålla sej borta och att alla är glada och friska!!
Snön föll... och den faller någon annanstans just nu!
Vaknade upp och tittade ut..
För en vecka sedan fanns den där, bara låg där så vit och mjuk..
Solen strålade från en isblå himmel och det var bara så vackert!
Hoppas att det var ett gott tecken, att vi kommer att se mycket av det även den här vintern!
*hoppas hoppas*
Bra väder och mycke snö!
Till helgen öppnar Vemdalen, Tandådalen och Trysil för säsongen 2010/2011.
Det är första gången som så många SkiStar-destinationer öppnar samtidigt redan i oktober.
Det är ju helt fantastiskt..
I Tandådalen jobbas det för fullt..
Likaså i Hemsedal...
Tänk att det snart är vinter igen:)
När blir premiäråket?
Åka Skidor´s SKIDTEST!
Allt du behöver veta om vinterns skidnyheter!
Det finns så mycket bra skidor och testet hjälper dej att välja ut just de som passar dej bäst..
Om jag själv skulle få välja och vraka skulle jag fylla min lägenhet med skidor:)
Men jag har ett par vackra nya extremskidor som bara står och väntar på mej.
De var för övrigt mina favoriter i skidtestet!
"Den fungerar över hela berget och ger mej en grymt bra skidupplevelse"
Ser fram emot att möta härligheten med dem så fort som möjligt.
Nu vill jag mest av allt drunka i snö och kärlek...
Fusionsbakterien eller vad det nu var..
Flugsvamparna i halsen är ett minne blott!
Tror inte jag har varit så sjuk i halsen någongång. Minns inte när jag var så sjuk överhuvudtaget..
Man behöver en sådan tankeställare lite då och då.. För att inse hur bra man har det, vilken tur jag har som får vara frisk och pigg!
Men det är inte försen man ligger där dyngsvett i hög feber som man inser det.
Det är verkligen så..
När man är frisk har man tusen önskningar men när man är sjuk har man bara en..
Det knasigaste är att jag ringer till Vårdcentralen och det finns ingen tid, nope, ingen som helst lucka för att klämma in mej.
De säger att jag ska ringa jourläkaren ..
Ringer akuten, de säger att jag ska ringa jourläkaren.
Ligger i min egen svett i panik, med munnen full av saliv, då det knappt går att svälja..
Klockan 19 får jag en tid, får vänta såklart.
Kommer in, och läkaren behöver inte ens sticka in den där glasspinnen i munnen på mej.
Oj, säger han..
Får kortison..
Vill skicka vidare mej till öron-näsa-hals..
Blir tjafs om huruvida jag ska ta mej dit, sköterskorna säger ambulans..
I rullstol med två sköterskor vid sidan om rullas jag ner till halsmottagningen.
Hon får knappt någon syn ner i halsen mellan de största tonsillerna ever, testar med en mindre spegel och jag känner att hon är halvvägs ner i halsen.
Med en liten kameraslang går hon via näsan ner för att kolla läget i halsen, det såg fint ut, skönt!
Sänkan är jättehög och de vill lägga in mej, men ligger hellre hemma i egna sängen och kurerar mej.
Får medicin och piller för att klara natten..
Är inte ensam hemma som tur är utan känner mej mer än trygg!
Sakta men säkert börjar jag piggna till.. ja nu känner jag att energin är på väg tillbaka och det känns härligt!
Flugsvamparna is gone!
Men känner mej fortfarande trött..
"Min öron-näsa-hals doktor ringde idag.
Det fanns en ovanlig bakterie som man inte visste så mycket om, men som det skulle göras studie på nu.
Den hade jag, vi i oss!
En odling visade det och den kan visst vara lite lurig..
Så med en sådan infektion i kroppen tar det tid att komma tillbaka!
Om någon vecka ska den stora toppsen köras in i halsen igen för att kolla så det inte finns återfallssvampar:)
Vi skulle visst ha plockat den här härliga svampen som vi hittade på hemligt ställle, då det är en delikatess..
Blomkålssvampen!
Doften är aromatisk med antydan till barrskogsdoft.
Smaken hos unga ljusa exemplar är utsökt god och en verklig delikatess.
Bäst anrättad är den som stekt eller friterad, men passar även att stuvas.
Svampar och bakterier.... men hösten är ändå för härlig!
Den friska luften, alla färger, solen, regnet, blåsten, löven....
Nu frisknar vi till oss, och inväntar en varga vinter:)
All konst i Småland...
Vernissage för All konst i Småland!
Invigning kl. 14.00 idag, söndag!
Virserums konsthall
...Sköna söndag..
I väntan..
..på lite ork (och tillfrisknande av mina ilskna flugsvampar i halsen)
till skrivande kommer här lite härliga foton från fina Kreta!
En härlig resa och jag berättar mer sedan..
Förtillfället är det soppa och antibiotika som gäller!
Kram så länge..
Punka på armen...
En härligt varm dag i mitten av september..
Skön musik, sensommar solen som värmer och nya Åka Skidor tidningen i famnen..
Nu är det dags för vinterns skidtest!!
Nu värmer solen inte SÅ mycket längre, nu känns regnet mer som en nära vän.
Det är snart oktober men innan dess så hinner jag med lite Kreta:)
Det blir sol och värme med mycket kärlek!
Vem kan inte se fram emot det?!
Annars så har det bakats en del muffins!
Blåbärsmuffins med crumble..
Äppel och kanelmuffins med crumble..
Jag gick till läkaren för att kolla upp min knasmage, tog prover och fyllde upp massa rör..
Kändes konstigt och inte som vanligt, ett otroligt tryck..
Plåster på och gick hem..
Nålen in och punkterade.. så det blev inte så bra!
Mina otroligt fina och duktiga ådror svek mej, hehe.
Nu har mina bikinis ännu en gång provats och packats ner i resväskan så med det säger jag..
Ta hand om er och Godnatt..
Växjö idag, Kalmar i helgen och nästa vecka...
.. Kreta!!
Man vet aldrig vart jag är nästa vecka, eller nästa år, eller året efter det..
Men det är ju lite spännande:)
Jo klart jag vet lite, men det låter lite roligare att inte veta!
Jag vet att man inte kan äta dem..
Men de ser ju liksom lite goda ut, som röda små läckra godisklubbor med söta små dunbollar på..
Varför ha en korg full med svamp, när man kan ha den full med Sally?!
Trevlig helg, och ät inga svampar som jag inte skulle göra!
